Biopaten Mellbystrand logotype

Tips och råd

Här delar jag med mig av egenvårdstips.  Jag kommer fylla på med nya tips och artiklar efter hand.
 

2019 > 12

Foto på e-coli bakterier av Gerd Altmann, Pixabay Foto på e-coli bakterier av Gerd Altmann, Pixabay
Jag har sett ett program från Vetenskapens värld som jag vill rekommendera, Guldet i dina tarmar.
Det handlar om vår bakterieflora och vilken betydelse den har för vår hälsa.
Jag ska försöka återge en del av innehållet här.
 
Vi har nästan två kilo bakterier och mikrober i vårt tarmsystem. Man pratar om mikrobiom. Det är ett samlingsnamn för alla de mikroorganismer, bakterier, virus, svampar och deras gener som finns i den mänskliga kroppen. Ett stort forskningsområde inom medicinen är hur just detta mikrobiom påverkar vår hälsa.
Våra mänskliga gener uppgår till cirka 23 000 och bakteriernas gener är många fler. Immunförsvaret finns till största delen i vårt mag-tarmsystem och flera bakterier producerar även signalmolekyler och hormoner som påverkar vår hjärna och vårt psykiska välbefinnande. Man pratar om bukhjärnan som också sammankopplas med hjärnan via vagusnerven.
 
Desto mer industrialiserat samhället är, desto sämre variation på mikroberna. Förlusten av tarmbakterier sker lika tyst som havsisens avsmältning uttryckte en forskare i programmet. Kanske är det lika oroväckande eftersom ett variationsrikt och friskt mikrobiom är grunden till vår hälsa. 
Vår radikalt förändrade kost bidrar till vår ändrade bakterieflora. Främst handlar det om vårt minskade intag av kostfibrer som ju är de som ger tarmbakterierna bäst näring. 
Om vi tar ifrån dem deras favoritföda så dör de.
Forskare satte en grupp möss på lågfiberkost och den fick de följa under fyra generationer. Det forskarna såg var att de för varje generation förlorade allt fler mikrober. När de kom till den fjärde generationen hade mössen förlorat halva artrikedomen i tarmarna.
Man antar att detsamma gäller för oss människor, forskning pågår.
 
Ny sorts molekyler på våra tallrikar är även inblandade nämligen livsmedelstillsatser.
Från den långa listan av godkända livsmedelstillsatser har forskarna valt ut några och testat E433 (polysorbat) och E466 (cellulosagummi). Detta är vanliga tillsatsämnen i bland annat glass, salladsdressing och chokladkakor. 
Studier på möss som dagligen fick tillsatt dessa ämnen i sitt dricksvatten under 12 veckor gjorde att deras tarmflora blev sämre och dessutom hade deras tarmslemhinna skadats vilket hade utlöst en inflammatorisk reaktion. Detta skapar störningar i ämnesomsättningen och ger främst fetma och diabetes typ 2. Forskarna säger att de inte förväntade sig så stora effekter eller så allvarliga sjukdomar.
I denna studie blev också resultatet att mössen ändrade beteende och visade oro.
 
En grupp läkemedel som utan avbrott ökat i användning de senaste 60 åren är antibiotika. Det är läkemedel som förstås räddar liv men till vilket pris för tarmfloran? 
I tarmen verkar antibiotika som en bomb. Den ska döda sjukdomsframkallande bakterier men de goda stryker också med. Det tar lång tid för kroppen att rätta till detta och om intag av antibiotika sker tidigt i livet kanske det inte ens går.
Här har man (forskarna) sett i studier på möss att redan en korttidsanvändning av antibiotika tidigt i livet har långvarig effekt på musens fysiologi. När tarmfloran stördes av läkemedlet gick mössen upp i vikt. Dessutom påverkades immunsystemet. Några av mössen utvecklade inflammation i grovtarmen, andra fick astma. 
Antibiotika till unga individer (djur) drabbar hårdare än när det ges till äldre djur. Forskaren i programmet ställde sig frågan om antibiotika till spädbarn kan vara en del av orsaken till vår fetmaepidemi?

Även förlossningar med kejsarsnitt påverkar barnets bakterieflora.  De får inte samma inympning av bakterier från mamman som vid vaginal förlossning. Detta påverkar barnets tarmflora resten av livet. Vissa sorters bakterier fortsätter vara låga eller frånvarande. Detta ger större risk för astma och diabetes har det visat sig.
 
Patienter med kroniska tarmsjukdomar saknar specifika bakterier som i normala fall är vanligt förekommande i människans tarmflora. Ett sätt att reparera en mycket skadad tarm är via avföringstransplantationer, en metod som har visat sig fungera mycket bra. Än pågår detta bara i liten skala men har fantastiska effekter på tillfrisknandet.
 
Hur kan vi själv stimulera tarmens förmåga att reparera sig?
Rensa bort tillsatsämnen och ät så ren kost som möjligt. Studier visar att en fiberrik kost under så kort tid som 6 veckor ökar variationen i tarmfloran med 30%. För att nå upp till detta behövs cirka 25 (gärna olika) frukter,grönsaker och rotsaker i veckan. 

Tillskott med levande mjölksyrabakterier så kallad probiotika eller livsmedel som innehåller dessa (surkål mm.) påverkar bakteriefloran positivt men är ingenting som tas upp i detta program. Det får jag skriva mer om vid ett annat tillfälle.

Vill du se programmet så ligger det på SVT play under Vetenskapens värld, Guldet i dina tarmar.
Läs hela inlägget »